Tur att helgen bara är två dagar så man kan vila upp sig på måndagen sen.. ; )

Nä, vars.. så illa är det inte riktigt... men i helgen har det varit heldagar verkligen.

I lördags var det dags igen att ha stalljouren, och det betyder ju heldag i stallet. Var i stallet kl 7 på morgonen och åkte hem kl halv 8 på kvällen. Julle hade gått tufft pass på fredagen och jag hade tänkt att skritta ut på honom en långtur, men snön satte käppar i hjulet! Det var ett väldans styltväder i lördags och skithalt på vissa ställen, och jag har inte bytt till vinterdäcken på Julle än. På vinterhalvåret går han med guldskor som vi kallar det. De är guldiga och 6 små broddar som är permanenta. Man tar alltså inte bort dom. De är skitbra för oss, då vi får ha brodd i hagarna också. Eftersom Julle är skodd med någonting som i folkmun kallas flappskor på framhovarna så kan jag inte sätta i vanliga broddar heller. Så därför vart det ingen uteritt på slingan.

Nu undrar ni kanske vad flappskor är. Inom travvärlden har det används länge, men ridhästvärlden har inte riktigt anammat den ännu. Det är en sula som är räfflad som hela tiden masserar strålen vilken ska göra att blodcirkulationen ökar, sen så är skon man använder bara halv.. så halva hoven är bara sula på.. låter ju helt sjukt när man skriver det, men jag ska ta en bild framöver och visa hur det ser ut.. : ) Denna typ av skoning ska vara bra tex med hästar som har benproblem, så när Julle hade ledinflammationen i kotan fram så hade min hovslagare lite ideer som vi provade, och flappskorna var en av dom, och dom går han med fortfarande.

I alla fall så agerade jag mänsklig skrittmaskin och gick en timme med honom i ridhuset på kvällskvisten innan sista fodringen. Vi hade gott sällskap av flera kvällsrytttare, och musiken är ju sjukt bra på fredag och lördagskvällar på Megapols förfest, så timmen som annars brukar kännas ganska lång att bara gå runt, runt, gick på ett kick!

Julius gillar skarpt musiken som spelar på Megapols program Förfest

När jag kom hem från stallet så roade jag mig också med att smörja mina träns. Tyvärr så är jag alldeles för dålig på att smörja mina saker så ofta som jag borde. Blir bara att man putsar av dom lite snabbt efter ridningen. Men nu var jag en ambitiös tös, och plockade isär allting och rengjorde dom ordentligt. De fick sig även en omgång med oljan så de blänkte som attans när jag var klar. Stövlarna tas betydligt oftare, men de fick sig en omgång också. Jag smörjer dock inte mina stövlar med läderprodukter utan putsar dom bara med vanligt skoputs.. för jag vill inte att de ska bli mjuka.... : )

Använder vanlig hederlig sadeltvål och oljan efteråt

Mitt ena träns, nysmort och fint

Söndagsmorgonen hade jag planerat att spendera i sängen, efter att ha jobbat morgonpass hela veckan och sovmorgonen uteblev även på lördagen eftersom jag hade jouren, men min pappa ringde mig och sa att de hade ringt från stallet till Jossan, min syster, som förtillfället befann sig i Stockholm, så hon hade ringt pappa, och berättat att Mitzy, Jossan häst, inte såg ut att må bra.. Hon har tidigare haft kolik ett par gånger och hade senaste anfallet för bara 2 veckor sedan. Så vi missstänkte direkt att hon hade fått tillbaka det. Jag bytte om och åkte direkt till stallet vid halv 8 tiden.. När jag kom dit så hade pappa varit ute och gått med henne och hon var relativt pigg. Hon ville däremot fortfarande inte äta någonting och vi hörde inte tydliga tarmljud när vi lyssnade. Däremot så hade hon ingen förhöjd temp. Vi gav henne paraffinolja och gick med henne igen, och efter en halvtimme kanske så piggnade hon till igen.

Det verkar vara sjukt många som har problem med kolik i år. Vet inte vad det kan bero på faktiskt, men det vi gör för att förebygga är att ge våra hästar linfrö som har legat i vatten ett dygn. Man häller kokande vatten på dom så får de stå, och det blir som ett slem av dom, som ska smörja tarmarna och vi ger även just Mitzy loppfrön och B-vitamin som också ska hjälpa till att hålla magen i trim. Men det lyckas inte alltid i alla fall. Vi ska även ta ut en tandläkare nu till henne som får kolla över hennes mun, så vi ser att hon inte har några problem där. Sen får vi verkligen hålla tummarna att hon får hålla sig frisk, våran söta gamling...

Sen var det dags för lektion, med typ världens sämsta uppladdning. Pga av Mirrans kolik så hade jag inte fått i mig någon frukost, inte bytt om, inte tagit med mig tränset till stallet, så jag var tvungen att sticka hem och byta om och hämta träns och stövlar innan. Han är slänga i mig 2 bananer också, och då var klockan 11, och jag skulle rida kl 12... Det värsta jag vet när jag ska rida lektion är att inte ha tillräckligt med tid. Jag vill kunna göra iordning i lugn och ro, kunna rida fram i lugn och ro, och fundera igenom dagens upplägg, och blir det inte så, så känns allting helt upp och ner.. Men jag hann rida fram lite innan lektionen började.

Idag så provade vi att sätta på ett par inspänningstyglar på Julle. Jag har inte ridit med det innan och jag är lite försiktig med att sätta på hjälptyglar, dels för att jag vet att de kan göra mer skada än nytta, och dels för att jag inte heller tycker att man ska använda det utan att ens tränare har visat exakt hur man ska använda dom och vad det är för någonting man vill komma åt, och även att man vet hur det ska kännas när man har bakben och ryggen med sig så man inte rider runt med en inspänd häst som inte jobbar korrekt, för det tror jag inte kan vara speciellt bra i längden...

Problemet just vi ville komma åt är att han slår upp huvudet när det blir jobbigt och, det är såååå nära att han nockar mig i vissa fall, och jag ser gärna att mitt näsben är helt ett par år till. Vi satte dom löst spända och han sa faktiskt inte så mycket om det... han provade en endaste gång att slå upp huvudet och sen kom han på att det kanske inte gick så bra idag, så då jobbade han på fint, och inspänningstyglarna hängde slappa.. Det var enorm skillnad dock, och jag vet egentligen inte helt varför, för det var ju jag som höll i tyglarna precis som vanligt, och själva inspänningen gjorde ju ingenting i det läget, men han gick på så bra..

Det enda var väl att han ibland ville stanna upp istället för att tänka framåt, men om jag drev på lite då så gick han fram igen, och det har nog med att göra att det var lite jobbigt. Det var också mer sammanhängande bra arbete, och galopp och trav kändes helt magiska, jag kunde sitta mycket lättare, och fokusera på det som behövs fokuseras på utan att få en närbild på en hästnacke då och då... : ) Tyvärr så blir det ju automatiskt så att han får en eftergift av mig när han slår upp huvudet, och ser det så såklart som en belöning, så förhoppningvis så har vi brutit det beteendet snart.. Så med lektionen är jag supernöjd! och Julle kändes faktiskt mer avslappnad också när han kunde fokusera helt på mig och inte på att hitta på bustrick, och innan vi satte på dom så tänkte jag nog att det skulle stressa honom och han skulle få ett av sina berömda psykbryt, men så var inte fallet... han var lugn, och stabil och ja... fokuserad helt enkelt på jobb, och då kommer man så mycket längre. Så utvärderingen av dom än så länge är att det är just var det heter.. hjälp.. för att komma tillrätta med ett specifikt problem.. och att det just nu är bra för oss..

Vi ska rida med dom en vecka nu, och sedan får vi se nästa lektion var utfallet har blivit...

Kram och Tjössss... : )