Har ringt runt på lite spons till tävlingarna i Rappestad. Har fokuserat på storhäst dressyren den 15/5 och har fixat tre av fyra klasser än så länge. Ska fortsätta att ringa under nästa vecka också. Det är ganska roligt, men också ganska svårt. Många av hästbutikerna blir nerringda av klubbarna för att sponsra och det är klart.. är man den 10:de som ringer så är chansen ganska liten.. Men jag ringer på och hoppas att vi får många trevliga samarbetspartners under året!!
I tisdag så skrittades Julle enbart då han hade gått lite tuffare pass i måndags, och det var även Lollo-lektioner i ridhuset, och då är det alltid lite platsbrist när alla andra ska hålla undan för det tränande ekipaget så det passar bra att bara jobba honom i skritt då. Tyvärr så vart det en sen kväll i stallet då jag var kvar och hjälpte till med en av hästarna som hade kolik. Känns inte bra att lämna en stallkamrat ensam på kvällen med jättesjuk häst. Vi försökte med alla konstens medel att lossa det själva först, med promenader, och paraffinolja, men det ville bara inte släppa... Han såg medtagen ut, och var väldigt irriterad mot magen, både sparkade och bet. Han ville gärna rulla och vi hade honom ute i longeringsgropen och i ridhuset så han skulle få röra på sig och även kunna rulla utan att han satte sig fast.
Vi ringde veterinären efter en timme ungefär när det inte släppte, och de kom ut nästan direkt. Han hade dåliga tarmljud, men låg ganska bra i puls och andning. 40 i puls är bra egentligen, och tyder inte på jättehög smärtpåverkan. Men eftersom han visade smärta på andra sätt, så fick han en liten kolik-cocktail. Smärtstillande, kramplösande, och en liten shot med B-vitamin intravenöst, och i stort sett direkt när det hade gått ut i blodet så drog hästen världens suck, gick in i boxen och kissade, och började äta.
Han kollades upp 2 gånger under natten och allt var normalt då, och nu är han fit for fight igen.
Jag avskyr verkligen kolik. Det kan vara så många olika saker som det beror på, och det kan bli så många följdsjukdomar av det som bara är så himla otäcka. Men som tur var så gick det bra i det här fallet! Det man också känner är att man skulle vilja ha möjligheten att själv ge som kramplösande och smärtstillande själv efter konsultation med veterinär, och se om det släppte, och sedan åka direkt till klinik om det inte gör det... Men som det är idag så kan man ju inte det. : (
Pga detta så vart det sent på tisdagen, så på onsdagen lyckades jag med konststycket att försova mig på jobbet... Ja, du läste rätt.. inte till jobbet utan PÅ jobbet.. Jag skulle "vila ögonen" lite i vårt vilrum en stund på lunchen, och rätt som det är så vaknar jag med ett ryck av att min telefon ringer halv 4, en halvtimme senare än min lunch slutar.. Det är Jonas som frågar vart jag är någonstans... Då har mina kollegor blivit oroliga och varit och knackat på dörren till vilrummet och jag måste ha sovit så kanonhårt att jag inte har hört det och ringt Jonas.. : ) ... Vart några dramatiska sekunder där innan jag fattade läget.. hatar att vakna upp bara för att några sekunder senare inse att man har försovit mig, och upplevelsen att göra det när man redan är på jobbet är inte mindre otrevlig.. : )
En fördel dock är ju att man redan är här... : )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar